torsdag 7 april 2011

Svensk sexualfundamentalism ...

... på export.

När jag berättar för mina danska och tyska kollegor om den svenska sexköpslagen så skakar de bara på huvudet och tror att jag skojar. "Och jag som trodde att Sverige var ett liberalt och progressivt land" brukar vara den vanliga kommentaren. "Sverige har nog trots allt kvar en del gammalmodiga konservativa värderingar" följer resonemanget sedan. Lustigt, och vi som trodde att vi var sekulariserade och moderna i förhållande till de där reaktionära kusinerna på kontinenten.

Och det är ju faktiskt svårt att förklara hur ett land med framåtskridande och logik som honnörsord kan ägna sig åt ett sådant intolerant bigotteri. Att det lägger sig i vad som händer i sänghalmen. Men det är just "tolerans" som är nyckelordet i denna gåta. För om man skall kunna vara tolerant krävs det nämligen att man inser att det finns nyanser i tillvaron. Att man accepterar folks skilda förutsättningar, läggningar och ideal. För fundamentalister finns det inga nyanser. Världen är svart eller vit. Fiende eller vän. Gott och ont.

Den svenska lagstiftningen mot köp av sexuella tjänster kom till som en riksdagsöverenskommelse mellan moralister från höger till vänster. Starkt påhejad från de feminister som sedan 1960-talet blivit en stark maktfaktor inom partierna. Den svenska statsfeminismen har inte mycket med feminismen på kontinenten att göra. För europeiska feminister handlar jämlikhetskampen om individuell frihet och jämlikhet. De svenska feministerna valde på 1960- och 70-talet en annan inriktning. De följde istället angloamerikanska fanatiker som propagerade totalt krig mellan könen.

Om man tror att tillvaron är en ständig kamp så försvinner alla nyanser och all chans till tolerans. Man letar ständigt efter orättvisor att kämpa emot - vilket senast visade sig i Bonnie Bernströms (folkpartist och ordförande i Liberala kvinnor) löjeväckande angrepp mot Riksbankens beslut att sätta ett kvinnligt och ett manligt porträtt på varannan valör på de nya sedlarna. Den rasande kritiken gick ut på att kvinnorna inte hade fått den finaste sedeln, 1000-kronorsedeln, och att detta var ett rent angrepp på jämställdheten. Det är alltså denna nivå den svenska jämställdhetskampen av idag befinner sig på!

Detta förklarar också varför köp och försäljning av sexuella tjänster av feministerna framför allt betraktas som våld mot kvinnor. Detta trots att det förmodligen finns lika många (om inte fler) sexarbetande män som kvinnor.

Men Sverige är inte nog. Korståget och den andliga upphöjningen måste även föras utanför landets gränser. Evangeliet måste spridas över världen. Nu vill socialdemokraterna och vänsterpartiet exportera den svenska sexualfundamentalismen till resten av EU och göra den till EU-lag. Kampanjen drivs bland annat på av feministen, vänsterpartisten och medlemmen i EU-parlamentets jämställdhetsutskott, Eva-Britt Svensson. Svenssons och de svenska moralisternas förväntningar sätts dock förhoppningsvis på skam. De svenska morallagarna har fått efterföljare i Island och Norge, länder med samma angloamerikanska statsfeminism som den svenska. Men europeiska feminister är pragmatiker. De kan skilja på våld och sex. Köp av sexuella tjänster är ingen våldshandling och skall således inte vara olagligt. Tvärtom, den borde om något legaliseras i hela Europa.

Trots att den svenska sexköpslagen har drivit handeln med sexuella tjänster under jord och ut på nätet, trots att den gjort villkor för både köpare och säljare osäkra och trots att den bidragit till ökad trafficking anser alltså de svenska politikerna att detta är en "succé" som skall gå på export. Det är ju en del av den heliga kampen och kan därmed inte vara fel. Blågul fundamentalism - en given exportsuccé. Minskar inte handeln med sexuella tjänster - skärp straffen - det gjorde man ju på medeltiden. Sätt folk vid skampålen, förstör deras liv. För att göra en omelett måste man knäcka några ägg och offra några sexarbetare. Annars kommer vi aldrig till himlen.

Nej, släpp galenskaperna svenskar och fortsätt istället exportera sådant som vi gör bra - musik, möbler, kläder och deckare. Fundamentalismen hör inte hemma i parlamentet.



En statsfeministisk mardröm.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar