torsdag 26 maj 2011

Dagen boktips?

Pär Ströms nya bok Sex feministiska myter har redan skapat stor oro i feministiska kretsar.



F!:s Gudrun Schyman har bland annat i en affekterad och föga sakligt underbyggd debattartikel (SvD: 25/5 2011) gått till hårt angrepp på boken. Ström har tydligen klivit på en öm tå då han påpekat att den feministiska retoriken om "könsmaktsordning" och "patriarkala strukturer" enbart är retoriska chimärer. Som det så populärt heter: "Kejsaren är naken!"

Jag återger ett utdrag ur Pär Ströms svar på Schymans artikel:

Men, Gudrun Schyman, den tiden är förbi när feminister kommer undan med påståenden utan underbyggnad. Jag kan konstatera att du inte kommer med en enda konkret invändning mot de fakta jag presenterar i min bok, som avslöjar sex välspridda feministiska påståenden som myter.

Det är för övrigt ganska lustigt att notera att Schyman verkar störd av tanken på att behöva bemöta min bok på ett sakligt sätt. Hon skriver: ”Flera andra kräver att vi som opponerar oss ska bemöta Ström sakligt”. Är det en stor uppoffring att vara saklig, Gudrun Schyman?

Schyman säger att jag har skrivit i boken att det i själva verket är mannen som är förtryckt. Jag anser att både kvinnor och män brottas med sina respektive problem, och jag drömmer om en jämställdhetskamp som intresserar sig lika mycket för båda sidor. Men om man skulle definiera en innersta kärna av vad jämställdhet innebär så måste det väl ändå vara likhet inför lagen. Och då kan jag konstatera att män är den enda grupp som är formellt diskriminerad i svensk lagstiftning.

Några exempel: Män i samboförhållanden som får barn kan inte ens få GEMENSAM vårdnad om inte kvinnan ger sitt tillstånd – han är helt rättslös. Inte ens när GEMENSAM vårdnad föreligger kan pappan få sin halva av barnbidraget om inte mamman ger sitt tillstånd. Det finns en lag om kvinnofrid men ingen lag om mansfrid. Kvinnor har rätt till statsbidrag för att ”organisera sig” men inte män. En kvinna har rätt att bli kroppsvisiterad av en kvinnlig polis medan en man saknar motsvarande rätt. Förbudet mot könsstympning av barn gäller flickor men inte pojkar. Jag skulle kunna fortsätta.

När jag i förra veckan debatterade jämställdhet mot Feministiskt Initiativs talesperson Carl Emanuelsson i Sveriges Television frågade jag honom om hans (och Schymans) parti ställer sig bakom mitt krav på att göra lagstiftningen könsneutral. Han svarade nej! Man häpnar.

Ett parti som säger nej till könsneutral lagstiftning har ju fullständigt diskvalificerat sig som jämställdhetsparti.

Jag är varken feminist (en som står på kvinnornas sida) eller maskulist (en som står på männens sida), utan jämställdist. Vi jämställdister kämpar för att kvinnor och män ska få lika rättigheter och skyldigheter. Det måste börja i lagboken och sedan sprida sig ut i samhällets alla vinklar och vrår. Jag hoppas du stöder vår kamp, Gudrun Schyman!


Upplagt för dramatik med andra ord. Sommaren är räddad.

Till boken.

På tankesmedjan Den Nya Välfärdens hemsida, tillika bokens förlag, kan man läsa:

"Författaren Pär Ström analyserar i boken "Sex feministiska myter" sex av de vanligaste feministiska teserna och visar att dessa inte stämmer med verkligheten.

De sex myterna är:
Myt 1: "Kön är en social konstruktion"
Myt 2: "Kvinnor får lägre lön för samma jobb"
Myt 3: "Kvinnor har svårare att göra karriär"
Myt 4: "Män slår kvinnor"
Myt 5: "Kvinnor dubbelarbetar"
Myt 6: "Kvinnor får sämre sjukvård"

Påståendet att kvinnor dubbelarbetar (medan män underförstått enkelarbetar) är en typisk livskraftig myt. Tidsanvändningsundersökningen från SCB visar att när förvärvsarbete och hemarbete räknas samman arbetar män 19 minuter mer om dagen än kvinnor.

Boken tar också upp hur och varför feministiska myter uppstår, växer och sprids."

För den som är intresserad kan boken laddas ned gratis som PDF eller beställas för 50 kronor (inklusive moms, exklusive porto) via e-postadressen bestall@dnv.se

Apropå vilket förresten. Jag hörde på P1 Morgon idag att en studie visar på fenomenet att manliga respektive kvinnliga chefer tenderar att ge sina manliga respektive kvinnliga anställda högre lön. Är du man och har en manlig chef så kan du räkna med bra löneökning och vice versa. Tydligast är detta inom yrken som traditionellt betraktas som "manliga" eller "kvinnliga". Detta torde väl om något främst peka på att kvinnliga anställda ofta har kvinnliga chefer och att manliga anställda har manliga chefer. Eller att det inte råder någon skillnad mellan män och kvinnor då det handlar om att favorisera sitt eget kön. Fast jag antar att den feministiska lösningen på detta problem är att kvotera in fler kvinnliga chefer över alla näringsgrenar så att enbart kvinnor favoriseras i löneracet.

Not:

Pär Ström är författare och samhällsdebattör, medlem i Den Nya Välfärden samt redaktör för bloggen GenusNytt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar