måndag 2 maj 2011

Obama dödar Usama ...

... men varför visar de en fejkad bild istället för riktiga bilder på den döde terroristledaren?

Jag menar, det var ju ändå världens mest eftersökta man, sedan tio år jagad med ljus och lykta i vartenda gudsförgätet hörn av denna planet. Jag minns för tio år sedan hur Jay Leno sade; "Vet du vad Usama kommer att vara på Helloween? Död!" Då trodde jag honom. Det kommer att ta dagar innan den mannen är död, minns jag att jag tänkte. Sedan dess har de jagat honom och jagat och jagat. Och hypen gick sakta över. Usamavitsarna ersattes med Bushvitsar. Världen blev en enda stort övervakningsdystopi a'la 1984. Fixeringen vid Usamas person byttes ut mot Irakkrigsprotester, Guantanamoprocesser och Abu Ghraibexcesser. Till slut brydde sig ingen utanför USA:s gränser längre riktigt om huruvida Usama levde eller var död. "Han har nog ändå ingen makt" resonerade man. Al Qaida drivs (om det nu fortfarande existerar och är operativt) av andra personer. Kanske är det bara en massa frikopplade organisationer som kallar sig Al Qaida för att rida på terrororganisationens renommé, funderade jag ibland. Så, medan människor dog som flugor i väpnade konflikter runt om jorden, medan amerikanska soldater kom hem i likkistor prydda med den amerikanska flaggan, medan "demokratin och det öppna samhället" försvarades med metoder som aldrig skulle accepteras i ett demokratiskt och öppet samhälle, medan fångar torterades i hemliga fängelser, medan politikerna uppfann nya sätt att spionera på den egna befolkningen och medan den hatade Bushadministrationen byttes ut mot den helgonförklarade Obamaadministrationen, ja medan allt detta hände, försvann Usama in i skuggorna som om han aldrig hade existerat.

Nu är han alltså tydligen död. Min första tanke då jag hörde nyheten på CNN var "Jaha!" I USA jublar folk på gatorna, iklädda stjärnbaneret och uppfyllda av ny lojalitet till fosterland och ledare. I övriga världen spar man på känslouttrycken. En viss lättnad anas, men ingen tror på allvar att vare sig terrorn eller "kriget mot terrorn" har fått ett slut. Ingen tror att vi har sett de sista attentaten mot tunnelbaneresenärer i rusningstid eller de sista påhitten med nakenkameror och massövervakning. De tror bara att en man som orsakat mycket lidande har funnit sitt slut i en villa i Pakistan. Han var en skurk och en mördare, men jag vägrar att fira någon människas död. Jag nöjer mig med att säga "Så gick det!"

Så, tillbaka till min fråga: "Varför visar de ingen bild på Usama?" Frågan kan egentligen bara ha två svar: 1) Obama vill inte riskera sin helgongloria genom att bilder på en massakrerad nemesis sprids över världen. Det är halvtid på hans mandat och han vill gärna bli omvald. Nu rider han på en våg av förnyat förtroende efter nyheten om Usamas död. Han lyckades med det som Bush inte kunde lyckas med. Men hur framstår han i omvärlden om bilden av en sönderskjuten (kanske skändad) Usama sprids till jordens alla hörn? Obama är mediasmart. han begår inte samma misstag som föregångaren i Vita huset. 2) Usama är inte död. Detta skulle i så fall förklara den hastiga sjöbegravningen som inte gav oss ett lik som bevis för Usamas död. Fatta vilken mediakupp det hade varit! Rena månlandningen. Passande inför kommande presidentvalet, men högst riskabelt ifall Usama plötsligt dök upp och sade "Howdy, Ryktet om min död är betydligt överdrivet!" Personligen tror jag dock att sjöbegravningen kan ha haft två andra anledningar. Dels är det det mest pietetsfulla alternativet av många alternativa sätt att behandla kroppen. Dels är det ett sätt att slippa en vallfartsort för diverse Usamaanhängare.

Ja, världens mest eftersökta man är troligtvis död. Jag vill passa på att avsluta denna lilla filosofiska utläggning med en stilla bön: "Låt oss se ett slut på dödandet av oskyldiga människor i ideologiers och religioners namn. Låt oss äntligen se början på det öppna samhälle som vi säger oss vara så måna om att försvara med varje till buds stående medel!" Det är vi nämligen värda.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar