söndag 14 oktober 2012

Apornas nya hem

Igår var jag på Rostocks Zoo och besökte den nyöppnade Darwineum. På samma gång en hyllning till vetenskapen som ett nytt hem för djurparkens apor. Aporna hade verkligen ett fruktansvärt hem tidigare då de bodde i små trånga burar. Det var väldigt betryckande att se dem sitta där, deprimerat ihopkurade, så jag lade gärna en liten slant i insamlingsbössan för deras nya hem varje gång jag besökte köpcentret nere i hamnen. Det borde ha varit en triumf att besöka Darwineum och se hur fint de hade fått det. Och visst har de det mycket bättre nu. Men triumfen uteblev. Jag fick dåligt samvete då jag stod där utanför plexiglasskivan och tittade in på dem. Liksom jag fick då jag såg på elefanten, örnarna, ugglorna, leoparden, isbjörnarna ... Jag tyckte mig se förebråelse i deras ögon. Vilka är vi att låsa in dem på det viset? Vad ger oss denna gudomliga rätt att att spärra in andra varelser för vårt egna höga nöjes skull? Djurparker må vara bra för att lära barn om naturen eller för att rädda utrotningshotade arter från intigheten. Men det tar inte bort den beska bismak jag hade i munnen när jag vandrade hem efter denna soliga höstdag på djurparken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar