lördag 23 september 2017

AfD:s framgångar bra för FDP?

Den 24:e september är det val i Tyskland. Det finns nu en tidigare oanad möjlighet att liberala FDP (som åkte ut ur Bundestagen efter det senaste valet) blir regeringsparti. Hur kunde detta hände?
FDP är nu tredje eller största parti beroende på vilken opinionsundersökning man vill tro på. Min teori är att det populistiska partiet AfD:s framgångar även hjälpt till att ge FDP vind i seglen. Grunden till detta är den politik som i snart två decennier förts av Merkelregeringen. Staten har enorma skatteintäkter och arbetslösheten är längre än på årtionden. Samtidigt märker många människor inte att livet blir bättre. Trots hårt arbete och höga skatter är det svårt för tyska föräldrar att få dagisplats till sina barn eller vårdplatser till sina föräldrar.
Lägenhetsbristen ökar (om än det ännu är en bra bit kvar till de svenska nivåerna). Gator är trasiga, broar rasfärdiga, internetdåligt utbyggt, tåg kommer inte i tid, på motorvägarna uppstår på grund av eviga byggarbeten ständiga proppar med timslånga köer som följd. Landet lider av infarkt. Oavhörligen tyngs medborgarna av nya skatter och avgifter. Angivligen för att finansiera infrastruktur och omsorg. Men i verkligheten för att göda den allt större cancerböldsartade och omättliga byråkratin.
Folk börjar bli innerligt trötta på storkoalitionen mellan CDU och SPD (så kallade GroKon, ”Großkoalition”). Det är ett evigt upplägg som ger väljare en känsla av alternativlöshet och urholkar förtroendet för demokratin. Varför ska de överhuvudtaget rösta om resultatet ändå alltid är en koalition mellan CDU och SPD?
Merkel har ingen egen politik. TV-duellen mellan henne och SPD-ledaren Martin Schulz var det tröttaste och mest omotiverade som jag någonsin bevittnat. Jag tror att Merkel sov stående. Direkt efter duellen döpte folk om den till ”duetten”. Det var så uppenbart att de inte debatterade mot utan för varandra. För sin GroKo. Merkel tycks liksom sin företrädare Kohl för evigt vilja sitta på kanslerposten. Mark Twain lär ha sagt: ”Politiker är som blöjor, bör bytas ofta och av samma anledning“. Att så inte skett har givit bördig grogrund för AfD, (”Alternativ för Tyskland”).
I grund och botten är det debatten om de senaste årens stora invandring som drivit på AfD:s opinionssiffror. Den till synes eviga regeringskoalitionen mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD pratar inte gärna om invandringens baksidor. AfD har inte varit sena att profitera på regeringens ovilja att tala om sin invandringspolitik. Med mer eller mindre smakfulla uttalanden och utspel har de vunnit många röster bland frustrerade väljare. Valplakaten är ganska talande för AfD:s linje. Ett valplakat visar två kvinnor klädda i bikini. Bildtexten säger: ”Burka? Nej, vi föredrar bikini!” En annan bild visar en gravid kvinna som ligger på rygg i gräset. Bildtexten säger ”Nya tyskar? Gör vi själva!”
De stora regeringspartierna har misslyckats med att bemöta AfD:s budskap med motargument. Endast de mindre partierna har tagit debatten. Främst FDP som vare sig tvekat att bemöta AfD:s völkischinslagen i AfD:s budskap eller att tala öppet om de problem som massinvandringen fört med sig.
FDP har presenterat ett ambitiöst program där asylsökande som saknar rätt att stanna i landet skall kunna sändas tillbaka till sina ursprungsländer. Detta utan att fastna i nationalistisk populism, brun retorik och xenofobi. Med andra ord: Ett alternativ till AfD.
För några år sedan drev den då så populäre tyske programledaren Stefan Raab hårt med det i stort sett raderade FDP. Han gjorde sig lustig över den dåvarande asiatiske partiledaren Philip Rösler, kallade honom ”Fipsi” och drev med honom för att han var kines. Nu är Raab borta ur etern. Philip Rösler har gett plats åt efterträdaren Christian Lindner och partiet är på väg att erövra Bundestagen. Man skulle vilja fråga Stefan Raab vem som skrattar nu.
Merkel är formbar. Hon sade tidigare att kärnkraften inte skulle avskaffas, att det inte skulle införas biltullar eller minimumlön. Allt detta har hon nu infört som följd av sin pragmatiska politik för att alltid få sitta kvar vid makten. Med SPD i regeringsbåten har hon sakta omvandlat Tyskland till ett land med allt större stat, ett enormt skattetryck och allt fler sociala utgifter och ekonomiska subventioner. Med FDP som regeringspartner kan staten bantas, skatterna sänkas och subventionerna avskaffas. Låt oss hoppas att det blir så.
Detta är FDP:s stora chans.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar